life is not meassured by the numbers of breaths we take, it's about the moments that takes our breath away

Nu har onsdagen lidit mot sitt slut. Bokstavligen. Jag trodde att onsdagskvällar var något att se fram emot nu när det börjar bli kallt och jävligt ute. Men inte idag. Och jag som snällt avstod en kväll med Tessan och hennes familj framför kvällens fotbollsderby, bara för att ha möjlighet att kunna hoppa mellan kanalerna.. Så vad händer? Jo, HIF förlorar mot MFF. (Tro det eller ej men jag var faktiskt lite excited över just den här matchen, det ska vara hets och press från alla håll och kanter, inte slagsmål men känslor åtminstone, inget skit man bara ''vilar ögonen på''.) Skånefruar och Kungar av Tylösand som jag gav en ny chans var lika jävla värdelöst som förra veckan - och då hade jag det bara på i bakgrunden. Det går inte att uppskatta, bara till att inse.

Jag kan väll säga som Kanye West sjunger i ''Runaway'' - I'm so gifted at findin' what I don't like the most. (Got to love the lyrics!!!)

Annars är jag väll halvt tillfreds med tillvaron, har varit ledig idag, sov ut, pysslade om mig själv lite, fick några småsaker gjorda på stan och därefter blev det en sen lunch med Tessan och Linnea på Café Viva - Ät inte St Tropez Sandwich'en där om du inte gillar pyttipanna, för så ser den ut innuti. De har däremot en kanon fin Cesarsallad!
Det jag är mindre nöjd med är att jag fortfarande väntar på att få hämta ut en ny mobil, försäkringsbolaget är fan drygare än både telias och polisens kundtjänst. Sist men inte minst så har jag fortfarande inte blivit helt frisk, förkylningen sitter som berget innanför mitt skinn.. Men det stoppar inte mig från att äntligen maka arslet till gymmet imorgon förmiddag.