you pushed me over the edge and now i'm .. just not there

allt händer av en viss mening..

jag vet att det tar tid för såren att läka men det sitter så himla djupt det hära.
nu har det ju hänt igen.. ännu en gång har jag fått se någon annan i armarna på dig. på en SÅNN fest också. så mycket för handen på hjärtat alltså. jag är för trött för att kunna bli arg och egentligen alldeles för trött för att gråta men det slutar inte rinna från ögonvrån ändå. jag har aldrig varit med om något liknande, aldrig varit med om något som gjort så förbannat ont som det jag gått igenom de senaste månaderna. och jag vill inte återuppleva det igen. jag sa till krille att jag skulle gå i kloster men att de skulle slänga ut mig lika fort som jag kom in för jag är inget helgon.. "nunnan från helvetet"
men jag vill inte gå runt och känna mig otrygg som jag är, i en omgivning där man inte hittar någon tillit alls.
jag vill jätte långt härifrån och bara slippa komma tillbaka. (som vanligt) och jag låter skit-deppig, i know. men egentligen är jag bara väldigt sårad.. är inte påväg in i något emo-stadie heller. (Fast det är nästan bud på det så att man kan skrämma bort alla 91or som nu ska inta skolgården.. nä det är inget att se framemot alltså)
jag har en vecka på mig att ta mig i kragen och återgå till det som finns kvar att gå tillbaka och kämpa för..
.. allt tack vare ett jävla spel.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0