Dum, dummare, dummast!
Väljer att citera som inledning..
''Jag är äckligare än vad du tror Jenny''
Vem lånar ut en större summa pengar till en person som lyckats supa bort allt han har av värde? (Närmare bestämt 3000 men minus 1000 nu eftersom att jag kvaddade hans mobil i fredags) Jo, Jenny såklart. Vem trodde på honom när han loooovade att pengarna bara skulle gå till ''bra'' saker, dvs mat och räkningar? Jo Jenny såklart (Att kunna känna sympati är en skit-egenskap som jag föddes med). Vem fann honom supandes i baren vartenda jävla gång man satte foten på stan, trotts att han sagt att han absolut inte hade råd att gå ut? JO JAG.
Att föra över pengarna till mitt konto den 25 som vi sagt måste varit en tuff uppgift för där är inga överförda pengar så långt ögat kan nå. Svarar gör han inte heller, varken på mobil eller hemma (''Han gick precis'' attans, jag hann missa honom preeeecis när jag ringde hem till honom.) Han vill inte prata med mig, fullt förståeligt, men vill jag prata med honom då? Nä, det känns inte riktigt som det va. Men nu får man ju hålla på och jaga honom som om man vore självaste kronofogden. Ska man verkligen behöva bjäbba om en sådan här sak? A deal is a deal.
Det är pinsamt, riktigt pinsamt för mig. Säg något han inte lyckats blåsa mig på alltså ;)
..Eftersom att han inte vill lyssna så är där kanske någon annan som vill det? Skriver hellre till er läsare än pratar med en vägg. Ju personligare det är desto mer älskar ni det, don't you?
