my last serenade
With you it all fades away,
There's no more words to say
No more you and me,
Cause the music left with you
And now I'm alone on the balcony
With no more songs to sing,
Only this last serenade
And you know I sing it for you
- -
Idag har vi firat Raffes 20års-dag. Jag och en Kajsa till sjukling yrade runt på Väla för att hitta en present i eftermiddags. Därefter rushade vi till Elinebergskyrkan där Raffe och co skulle hålla en konsert . Kalla mig sentimental men fan vad vackra låtar blir när de spelas akustiskt. Jag hade verkligen svårt för att hålla tillbaka tårarna ibland men när ''Hanging by a moment'' spelades brast allt, jag kunde inte fatta själv hur känsligt allt faktiskt är. Jag låg bokstavligt talat och grät i Kajsas knä och hoppades på att låten skulle ta slut. Cajsa.M's kommentar är oförglömlig när hon böjer sig ner till mig och viskar ''Du vill inte gå ut och sätta dig i min bil och lyssna på dunka dunka?'' Hur som helst så var det en jätte fin konsert. Några timmar senare bjöds det in till middag och det var trevligt det med men jag mådde inte alls bra, förmodligen har både Kajsa och Cajsa smittat mig med något under dagens gång. Nu väntar jag bara på att jag ska hosta i sönder ett revben eller något?
Det har bara varit en tidsfråga innan jag också skulle angripas av något jävla förkylningsvirus, att man varit lättklädd vid utgångar nu när det varit svin kallt ute har nog bidragit en del till denna förkylning. Påtal om utgångar så blev det slutligen utgång igår igen. Likt så förbannat som det var i måndags bestämde jag och Sofie oss för att göra vid oss vid 10 tiden och dra ut. But hey, det slutar alltid bra? Vi gör det bra alltså! Bortsett från löpningen vi gjorde till bussen igår, då jag är påväg att bryta både armar och ben när jag ska springa ner för trapporna i jordbodalen. (Vin + trappor i en kolsvart skog + klackskor = Inte att rekomendera..) Återigen körde vi Sofies ''Sanning eller konsekvens'' spel på förfesten men denna gången med Iman och co, och tyvär alla men jag är numera bortgift. Haha. :) Nä men Iman och hans killkompisar, vilka gentlemen. Efter Bakom stod jag där, Sofie hade stuckit och kvar var jag med killarna och alla bussarna hade slutat gå, taxi var inget alternativ för mig - Ni tror inte att Iman och de går hem med mig, från stan till Elineberg, bara för att följa mig? Otroligt vilka stjärnor det finns bland alla svin.
There's no more words to say
No more you and me,
Cause the music left with you
And now I'm alone on the balcony
With no more songs to sing,
Only this last serenade
And you know I sing it for you
- -
Idag har vi firat Raffes 20års-dag. Jag och en Kajsa till sjukling yrade runt på Väla för att hitta en present i eftermiddags. Därefter rushade vi till Elinebergskyrkan där Raffe och co skulle hålla en konsert . Kalla mig sentimental men fan vad vackra låtar blir när de spelas akustiskt. Jag hade verkligen svårt för att hålla tillbaka tårarna ibland men när ''Hanging by a moment'' spelades brast allt, jag kunde inte fatta själv hur känsligt allt faktiskt är. Jag låg bokstavligt talat och grät i Kajsas knä och hoppades på att låten skulle ta slut. Cajsa.M's kommentar är oförglömlig när hon böjer sig ner till mig och viskar ''Du vill inte gå ut och sätta dig i min bil och lyssna på dunka dunka?'' Hur som helst så var det en jätte fin konsert. Några timmar senare bjöds det in till middag och det var trevligt det med men jag mådde inte alls bra, förmodligen har både Kajsa och Cajsa smittat mig med något under dagens gång. Nu väntar jag bara på att jag ska hosta i sönder ett revben eller något?
Det har bara varit en tidsfråga innan jag också skulle angripas av något jävla förkylningsvirus, att man varit lättklädd vid utgångar nu när det varit svin kallt ute har nog bidragit en del till denna förkylning. Påtal om utgångar så blev det slutligen utgång igår igen. Likt så förbannat som det var i måndags bestämde jag och Sofie oss för att göra vid oss vid 10 tiden och dra ut. But hey, det slutar alltid bra? Vi gör det bra alltså! Bortsett från löpningen vi gjorde till bussen igår, då jag är påväg att bryta både armar och ben när jag ska springa ner för trapporna i jordbodalen. (Vin + trappor i en kolsvart skog + klackskor = Inte att rekomendera..) Återigen körde vi Sofies ''Sanning eller konsekvens'' spel på förfesten men denna gången med Iman och co, och tyvär alla men jag är numera bortgift. Haha. :) Nä men Iman och hans killkompisar, vilka gentlemen. Efter Bakom stod jag där, Sofie hade stuckit och kvar var jag med killarna och alla bussarna hade slutat gå, taxi var inget alternativ för mig - Ni tror inte att Iman och de går hem med mig, från stan till Elineberg, bara för att följa mig? Otroligt vilka stjärnor det finns bland alla svin.
Kommentarer
Trackback
