life is not meassured by the numbers of breaths we take, it's about the moments that takes our breath away

Sådär ja, då var dag 1 av 7 denna veckan avklarad på jobbet. Kan återigen konstatera att världen är liten. (Eller så är det bara Helsingborg/Skåne i sig?) Hur som, idag jobbade jag med en ny tjej. Under morgonmötet satt jag och smyg-hånade en av mina arbetskamrater för att hon bor i Bjuv, eftersom att Bjuv ligger nära Billesholm så föll även den "byn" offer i mitt bjäbbande. Vid denna tidpunkt hade jag inte pratat med den nya tjejen som jag skulle jobba med. Men under dagen pratade vi lite lätt och det visar sig såklart att hon kommer ifrån Billesholm, vilket fick mig att skämmas lite, Haha. Inte nog med det, hon känner såklart även några ''släktingar'' till mig.

Jag måste boka in en massage snart, ryggen mår inte bra. Påtal om måste så tycker jag att ju mer jag håller mig borta från stan och ignorerar mitt shoppingbehov, desto fler dumma måsten och utgifter dyker det upp? Jag känner inte alls för att lägga pengar på t ex, att laga en klocka eller två (Istället för att önska mig en ny återigen..), att klacka om mina skor (Istället för att köpa nya eller undvika att göra de jag har obrukbara), betala räkningar, köpa smink, väska osv osv. Smått trams som jag hade kunnat ordna men som jag har blivit för SPARSAM för att ta tag i. Nu försöker jag åtminstone spara mina pengar!
Det finns ju barnbidrag, studiebidrag, bostadsbidrag.. Varför finns det inte bidrag till små-vuxna, då hade man kanske sluppit frukta att man ska sluta som en fattig alkis på söder bara för att man inte tjänar tillräckligt bra. Allting kostar ju så förbannat. Varför gick jag samhälle och blev ingenting? Nu måste jag jobba OCH plugga. Jag vill bara lägga benen på ryggen och dra, men vad måste man ha för att kunna dra? JO, pengar! Imorgon blir det jobb = Lite klirr i kassan.. Jag tror att jag lider av prestationsångest just nu?